Känns som gungfly

som att man förlorar kontakten med marken under sina fötter, eller som att man har stöd i form av kryckor och någon bara rycker dem ifrån en, så känns det (bland andra känslor) när man står där själv, i ensamhet ska man klara det svåra, i ensamhet ska man analysera händelser och förlopp - ja, så är livet ibland, när stödet inte ens finns i ord som ger kraft och värme, som ger fast mark under ens fötter, som ger en något att luta sig på igen - ja, så är livet, ibland, men bara ibland!

Life is sometimes rough, sometimes you just get enough, thank God for your friends to keep you going, straight up, forward, put back the smile on your face, don't let them know ... walk on by ... on your sometimes narrow road, smile, make them smile with you - walk on by, with your friends!

HHΦ
Att tänka på innan du kommenterar:

- för att slippa missa några inlägg kan du ju klicka här ---> bloglovin
- vill du låna några av mina foton på bloggen - fråga först!
- all reklam, spam och trams RADERAS omedelbums
- medan jag STORTRIVS och BLIR GLAD för alla andra goa kommentarer!








Namn:

E-Post: (Publiceras Ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Komma ihåg dig?