måste läggas in, ja innan det kanske kommer flera HURRA'n ångandes, måste ju läggas in i rätt ordning såklart ;-)

Leslie ska ta med kassar med tidningar, tomglas och kartonger till returstation på väg till sina kunder, allt står i hallen klart för utlastning i bilen.

Fred har koppel på och vet att nu är det jobbdags, tittar på husse som samlar ihop sina kassar, jag står och gör i ordning vattenflaska till mina kära, såväl tvåbent som fyrbent behöver mycket vätska en varm dag som denna (redan kl 8 var det riktigt varmt ute).

Jag ser i ögonvrån att Leslie går ut genom dörren, lämnar den öppen på vid gavel, tar sina kassar och går ut till bilen. Fred går fram till dörröppningen, men sitter ca decimetern innanför tröskeln, rör inte en muskel, bara väntar.

Nu vänder jag mig om för att betrakta scenariot, säger ingenting, väntar bara. Leslie kommer tillbaka efter en stund och Fred hör hans steg närma sig dörren, men han sitter kvar och väntar, viftar sött på svansen, glad att det snart är dags att röra på sig igen. När Leslie är i dörröppningen så sitter Fred fortfarande kvar, han väntar nämligen på kommandot "varsågod" från husse, vilket kommer när husse klivit in och tagit kopplet i sin hand, då kliver de båda ut genom dörren, ut till väntande bil och dagens arbetspass.

Vilket team de är mina pojkar, så samjobbade att man får tårar i ögonvrån av lycka! :-D

Över och ut, nu är dagens (första) solskenshistoria slut!