Precis som det låter, jag är skadad, fysiskt skadad - vådan av att ha hund, gå ut med den, låna någons stroooora foppa-tofflor och skada sig i trädgården (alltså den egna och inga skadestånd att utkräva heller, suck).

Alltså, igår kväll, inte alltför sent heller, så gjorde jag ovanstående och tog en repa med Freddan på framsidan huset, snabbpink och så in igen. Går runt våra stora enar (tror jag det är) och Freddan framför, jag snubblar över en rot som sticker fram och ramlar raklång, landar med höger lår rakt på uppstickande stubbar av vår nerklippta rhododendron. Ni kan ju gissa lårkakan (thigh biscuit fritt översatt) jag fick direkt, fram med ispåse och sedan tiger- balsam innan sänggående.

Idag ser det rätt ok ut, men det gör rejält ont kan jag säga!

Något som inte gjorde ont alls, det var Freddans reaktion när jag ramlar och också tappar hans koppel. Han är ju fri att dra ut över ängderna, dofta på stenar och stubbar, pinka in ett större revir - men icke så, han kommer till mig, förstår att jag gjort mig illa, stannar hos mig. Trots att jag inte ens tänkte på att ta kopplet ens då, så stannar han och det gjorde inte ont alls som ni kan förstå.

Över och ut, morgoninlägg är nu slut!