är djupa och bitvis helt befriade från signaler till din mobil, endast nödsamtal kan exempelvis ringas från svärmors mindre hus (det som varit och förblir landställe nu när de har herrgård). Man blir sådär märkligt avskuren från yttervärlden, men man vänjer sig mesamma, det är ju så skönt att inte vara nåbar hela tiden! Vår dator tog vi inte med oss, den hade ändå inte kopplats upp och om vi loggat in hade vi ändå inte kunnat surfa, samma obefintliga täckning för denna som för mobiltelefonin.

Hur gör ni? Känner ni att ni får myror i mobil-tryckar-fingrarna när ni inte kan använda er telefon? Blir ni lite stressade av denna onåbarhet eller mår ni bra av den?

Själva så njöt vi faktiskt, det kändes skönt att faktiskt bara umgås, prata, äta gott, prata mer och dricka gott vin med pepparmynta och isbitar i. Lyssnade enbart på naturens alla härliga ljud, inga ringsignaler, inga sms, bara lugn och ro!

Över och ut, nu är pausinlägget slut!