Konstiga promenader?
Tänk själv - din hund leder promenaden och har gjort det länge, dvs kopplet är sträckt och leden där din axel sitter är ansträngd efter alla liknande promenader, du fortsätter gå på samma sätt, drar kanske tillbaka för att få kontroll, inget hjälper, din hund äger världen när ni kommer utomhus (och är såklart lammet Bääää inomhus).
Vi, ja vi har varit där, be sure of it och började då med att stoppa-börja om att gå-och också ändra riktning, allt för att få vår hund med oss på promenaden, med slakt och avslappnat koppel, inga armar ur led och lugn för hunden. Det blev rätt korta promenader och på en väg på 50 meter kan man göra rätt många såna stopp-osv-manövrar.
Grannarna runtikring tror man är galen, men vi, vi vet att "galenskapen" har en ände, förr eller senare är vi på promenad och inte dragkamps-övningar.
Även en liten hund kan bli "besvärlig" på promenaderna, var så säker, de snabba knycken kan dra vilken arm som helst ur led!
Hur ser era promenader ut? Har ni också änglar inomhus och små d-r utomhus? Eller har ni som vår granne som sitter i rullstol, en totalt följsam hund som lärt sig att rullstol och husse är något man inte drar iväg med? Eller har du en ängel på promenad och en demolition-iller inomhus? Berätta vet jag!
Assa är ängel inomhus och ängel utomhus om vi inte överraskas av något båda två, men vi brukar kunna styra till ställen vi gillar att gå på, utan massa otäckheter :P
Haha...jadu mina hundar drar ur mina axlar för jämnan tycker jag,hehe. jag gör som du stoppar vänder,sitter,går,tillslut så!!! Greven går perfekt med Patrik det är det som är det värsta då är han from som ett litet lamm,baske mig.
Japp får vi se om vi har samma smak,hihi. Ja Tarantino i all ära men ärligt alldeles för lite action o handling..=)
hahaha jo då!! Men vi har kommit förbi de där 50 metrarna nu. tack och lov. Dock började galenskapen om igen när Milton blev tonåring. Men skam den som ger sig och nu går han bra igen. Kram
Hm, just nu i snart 7-månaders ålder, så har jag en demolition-iller hemma och ett monster ute. ;)
Tea är hyper-nyfiken och kan inte komma fram till det som luktar spännande fort nog, hon hänger i snöret hela tiden. ALLT är lite otäckt och måste skällas på, speciellt om det är mörkt ute. Minsta lilla prassel eller rörelse ska varnas för.
Är man lite uttråkad hemma (alltid) går ALLT att tugga på. Gamla tops, te-påsar, kammar och borstar, pennor, läppstift, skor, u name it. Dessutom jobbar Tea och Molly (kattungen) i par. Molly hoppar upp och puttar ner saker på golvet och Tea tuggar sönder det.
Dom är ganska billiga just nu, båda två. ;)
Hmm, kanske ska säga ngt positivt oxå. ;) Tea är fortfarande OTROLIGT duktig på kontakten. När hon är lös kommer hon såååå ordentligt när man ropar (ngn liten fördröjning nu i tonåren, kanske), håller stenkoll på vart matte är och drar inte iväg utan lov. Det går riktigt bra att gå med henne lös i parken/skogen, även om jag har järnkoll om det kommer hundar för säkerhets skull.
