beskrivet och känner igen mig i så mycket, detta trots att jag då INTE VARIT SJUKSKRIVEN (vilket då innebär ännu mer att jag INTE MÅR DÅLIGT eller ÄR SJUK INNUTI) - men ärligt jag SKITER I VAD FOLK TYCKER OCH TÄNKER om den saken, för jag orkar inte lägga det i min ryggsäck - empati och inlevelseförmåga får andra leta efter hos sig själva känner jag.

 

Hursom här kommer så länken till LILLA HELVETET som beskriver så mycket av det jag känner innuti att det gör ont att läsa raderna, själen skriker och hjärtat vill sluta slå :-( och skulle jag inte gå till jobbet, då fanns jag inte mer, då skulle det sluta slå på riktigt (och det vet ju jag för jag känner ju mig bäst eller hur!!).